Tumultartat på Mantorp

Mantorp Park är en bana som jag har både goda och lite sämre minnen ifrån. Det är en kul bana att köra på med lite internationell utformning. Några kurvor gäller det bara att våga hålla i gasen. Under fredagens test fick vi inte riktigt till bilen så som jag ville ha den, men jag var ändå bra med tidsmässigt.

Lördagen började med en fri träning där vi provade lite saker för att få ordning på bakvagnen på bilen som ville sladda lite mer än vad jag ville att den skulle göra. Det blev bättre men inte riktigt bra. Precis innan kvalet började det småregna men inget hällregn. Vi valde att behålla slicksen på och hoppades på uppehåll. Under en stor del av kvalet var det smått kaotiska förhållanden, många förare med många olika viljor. När det återstod fem minuter av passet var banan helt torr och tiderna sjönk fort. Problemet var att jag inte fick något fritt varv. Vid det här laget hade jag 14:e tid, inte något som jag vag nöjd med. När jag åker förbi klockan vid mållinjen ser jag att jag endast skulle få ett varv till, nu gällde det… Jag lyckades att få ett relativt fritt varv och lyckas sätta nionde tid vilket jag var nöjd med. Det skilde endast två tiondelar från femte till tionde plats, detta då varvtiderna ligger runt 1 min18sek. Riktigt tätt alltså!

Då jag fortfarande är lite osäker på starterna tog jag det lite försiktigt och kom iväg helt ok i heat ett. Jag var kvar på nionde plats och hade precis börjat få lite temperatur i däcken när det tråkiga händer. Ut ur en hyfsat snabb kurva fick jag lite sladd varpå jag fick ut vänster bakhjul på gräset där är fästet är lika med noll. Jag åkte baklänges bland gräs och maskrosor tills jag tillslut slog i en jord/gräsvall. Jag träffade den så olyckligt att bilen rullade ett varv och ställde sig på hjulen igen. Bilen var nu i klart sämre skick än den var innan kullerbyttan. Jag fick ur mig en och en annan svordom och klev sedan ur bilen oskadd. När man har varit med om en olycka är man tvungen att uppsöka läkaren på banan för kontroll. Läkaren konstaterade dock snabbt att jag var mer besviken än skadad.

När vi någon timme senare fick bilen levererad av en hjullastare såg vi att den var ganska skadad. Men mina mekaniker som bara ser möjligheter satte genast igång att skruva isär bilen. 16 timmar senare startade vi den igen. Då hade mekanikerna inte sovit en minut under natten. Vi varmkörde och provkörde lite och det verkade som om allt var som det skulle. Jag hann precis ut till startplattan och ställde mig sist. Jag blev otroligt laddad av att se hela startfältet framför mig och det enda målet var att komma så långt upp i listan som möjligt. Men då inträffade helgens andra tråkigt händelse. När vi skulle åka ut på formationsvarvet spricker en kylslang på motorn och jag blev tvungen att avbryta tävlingen. Så otroligt tråkigt, inte bara för mig utan framförallt för mekanikerna som hade gjort ett sådant otroligt jobb med bilen. Men det var inte så mycket att göra åt saken utan jag fick snällt ställa mig vid depåmuren för att titta på resterande varv av racet. Redan på varv tre inträffade dock en allvarlig olycka och heatet avbröts och återstartades aldrig.

Såhär i efterhand har jag lite blandade känslor. Dels är jag glad för att jag inte gjorde mig illa, dels är jag väldigt irriterad över att jag åkte av. Men man lär sig av allt och nu återstår det en hel del arbete men bilen för att få den helt klar till tävlingen på Gelleråsen i Karlskoga om två veckor. Då planerar jag mig att hålla mig på banan för att återigen fixa en top tio placering!

/Martin – martinohlin.se